Att jag inte ridigt på en vecka var ju väldigt tråkigt. Så idag när jag hoppade upp barbacka i snöstormen för att rida i en snötäckt padock var ju förväntningarna inte så himla jättestora. Men där satt jag då igen på världens underbaraste skapelse som gång efter gång övertalar mig och chokar mig. Bakbenen, ryggen, formen, tempot, ALLT. Verkligen ALLT satt idag. Och jag satt där barbacka. Det finns inte ord för att beskriva hur stolt jag är över henne och hur fin hon är. Och just nu är jag så glad att seriöst inget kan få bort leendet! Hon är otrolig. Gick in helhjärtat just idag, ägde ut allt och alla och arbetade som om hon aldrig gjort annat. Hon är helt enkelt helt fantastisk!
Min ögonsten<3